Vilket stöd behöver anhöriga till demenssjuka?
Närstående till demenssjuka utför stora stödinsatser. Studier visar att många närstående till personer med demens upplever en hög belastning och därför behöver stöd själva, men det finns inga studier som visar vilken typ av stöd de närstående behöver. Därför har Hälsofonden beslutat att ge stöd till forskaren Barbro Krevers vid Linköpings universitet, som kommer att undersöka detta.

Hälsofonden delar ut forskningsanslag till tre personer 2008. Barbro Klevers, forskare, är en av dem. Hon disputerade 2003 vid Linköpings universitet.

Den planerade studien baseras på ett urval av svenska data från ett stort europeiskt forskningsprojekt. Studien kommer att visa vilka typer av stöd närstående anser är betydelsefulla och om det skiljer mellan olika grupper, exempelvis utifrån belastning. Denna typ av kunskap är en förutsättning för att kunna utveckla riktat stöd till närstående i olika situationer. Det är också viktigt att känna till vilken typ och omfattning av insatser närstående gör. Genom att ge bra stöd till närstående kan det förebygga ohälsa hos dem samt hjälpa dem att vara ett bra stöd till personen med demens.

De övriga som får stöd från Hälsofonden 2008 är:

Charlotta Enerbäck, docent och överläkare, forskar om betydelsen av proteinet psoriasin för utvecklingen av tidig bröstcancer och hudsjukdomen psoriasis. Målet är bland annat att hitta mekanismer för hur proteinet bidrar till den kraftiga kärlnybildning man ser vid dessa tillstånd.

Karin Björnström Karlsson, läkare, forskar om hur narkosmedel fungerar och hur man bäst kan välja rätt narkos till varje patient. Målet är att identifiera de mekanismer som reglerar hur anestesimedel orsakar narkos, för att på så sätt kunna ge rätt narkosmedel till varje patient med minskad risk för biverkningar.