Vid Hälsofondens styrelsemöte den 11 december 2007 beslutade styrelsen att dela ut två forskningsanslag om vardera 50 000 kronor.

Inom området Alzheimerforskning:
Martin Hallbeck
US/LMC och IKE, Hälsouniversitetet, Linköping

Sambandet mellan β-amyloid, tau och nervcelldöd vid Alzheimers sjukdom
Alzheimers orsakar stort lidande och stora samhällskostnader. Orsaken till sjukdomen är dåligt känd vilket gör att det är svårt att utveckla bra diagnostik, behandlingar och förebyggande insatser. De förändringar som ses i hjärnan hos den Alzheimer sjuke patienten bildas av två olika proteiner, β-amyloid och tau. Det är viktigt att förstå om och hur dessa proteiner är inblandade i sjukdomsmekanismerna. Eftersom vi inte kan studera de levande hjärncellerna hos patienter är vi beroende av olika modellsystem. Vi har utvecklat ett nytt sådant modellsystem där vi i provrör kan odla celler som blir lika de hjärnceller som blir sjuka hos en Alzheimer patient.

I detta modellsystem kommer vi nu att undersöka sambandet mellan β-amyloid och tau och hur detta påverkas av andra ämnen och organeller i cellen. Eftersom cellerna i vårt modellsystem får långa nervtrådar har vi också en särskild möjlighet att studera var i cellen olika händelser sker. Vi har genom samarbete dessutom tillgång till speciella inmärknings-ämnen som lyser med olika färg beroende på formen hos det protein den binder. Tillsammans kan dessa metoder bli ett världsunikt sätt att kunna studera var i levande celler de tidiga sjukdomsprocesserna sker.

Våra projekt kommer att bidra till förståelsen av hur, när och var Alzheimers sjukdom utvecklas vilket kommer att vara nödvändigt för att kunna utveckla bättre diagnostik, behandling och prevention.

Inom den allmänna delen medicinsk och vårdvetenskaplig forskning:
Jorma Hinkula
IKE, Hälsouniversitet, Linköping

Bredare och effektivare Influenza A-specifik immunitet efter intranasal vaccinering
Målsättning och Syfte: Studera effektiviteten hos avdödat influensavaccin kombinerat med ett nytt svenskt adjuvant för mukosalt bruk att inducera immunologisk igenkänning av fler influensastammar via slemhinnor än vad som varit möjligt intramuskulärt.
Studera hur avdödat influensavirusvaccin förmår aktivera det cellförmedlade specifika immunsvaret mot konserverade influensa A antigener (NP/HA).

Bakgrund: Dagens influensa A vacciner lider av avsevärda svagheter i form av att de nästan uteslutande ges intramuskulärt som avdödade vacciner. Detta innebär bland annat att vaccinet måste ges årligen då den immunitet som man åstadkommer blir kortvarig och saknar bred igenkänning av fler än ett fåtal influensa A varianter och ger svag eller ingen immunitet i näs- och lungslemhinnorna där virus naturligt tränger in. I ett fåtal, på ålderdomshem gjorda studier fann man att det förefaller som om man får ett bättre korsskydd mot olika influensastammar om vacciner ges på slemhinnor. Denna studies avsikt är därför att undersöka om detta kan åstadkommas med två olika humana influensa A vaccinkandidater och ett godkänt svenskt mukosalt vaccinadjuvant som ska testas på möss och människor. I denna nya studie ska vaccinkandidaterna ges via nässlemhinnan för att kunna jämföras med de i samhället vanligen intramuskulärt givna vaccinerna.

Betydelse: Att finna en effektiv Influensa A vaccinationsmetod som väsentligt skulle förenkla vaccinationeproceduren och minska biverkningsriskerna (associerade med spruta och kanyl) vore mer kostnadadseffektivt och humant.
Att finna en vaccinationsmetod som ger bättre korsskydd mot fler Influensa A stammar skulle kunna reducera mängden vaccin och förenkla produktionen av vaccin.